Våra alver emot standard alver

Inledning

Mellonath Galadhion spelar inte vanliga alver på lajv, utan vi försöker snarare gå tillbaks till de mytologiska och episka alverna som Tolkien skapade. Vi har lagt mycket research, arbete och tankar för att få en grupp att fungera vars mål är att ge en känsla av magi, kultur och samt uppmuntra spelsituationer. Vi gör vår tolkning så godtroget som möjligt emot Tolkiens verk så att våran adaption utav alverna kan fungera på lajv, ge en fantastisk upplevelse, kännas som verkliga varelser och samtidigt ge den där känslan av att "det är så alver ska vara".

Vad skiljer då en standardalv som man brukar se på lajv ifrån vad vi vill påstå är en Tolkien-alv? Denna text är menad att ta upp just dessa skillnader för att upplysa både arrangörer, medlajvare och våra egna medlemmar om våran vision av alver.

Fysiska drag

Öron
"The Quendian ears were more pointed and leaf-shaped than Human"
J.R.R.Tolkien, The Lost Road, p. 409 paperback edition.

Den främsta fysiska draget som skiljer sig ifrån en människa ifrån en alv anses vara alvernas öron, där deras örontipp anses vara spetsiga - hur spetsiga dom är skiljer sig från verk till verk. Tolkien-alvernas öron däremot är mer lövformade än människornas och inte så överdrivet spetsiga eller extrema som vissa andra verk vill gestalta sina alver. Detta antagligen för att ge en sorts anknytning till naturen.

Förr i tiden på lajv, där alvkläder var mycket lika människornas, så var alvöronen det enda sättet att se skillnad mellan en alv och en människa. Det var inte ovanligt att vakter krävde se folks öron för att se om det var en alv eller en människa som passerade in i byn. Då var det större behov utav att alvernas öron skulle vara tydligt spetsiga så man kunde se på avstånd att en alv var en alv. Mellonath Galadhions mål är att det ska synas att vi är alver på våran utrustning, kroppspråk, klädkultur och andra attribut så alvöronen förlorar sin fokus och blir mer en del utav rasen som helhet. Därför är målet att använda just så lövformade öron som ser mer naturligare ut än överdrivna spetsiga, då behovet utav att markera att vi är alver genom öronen är inte lika stort.

Hårfärg
Utifrån populärkulturella klyshor och förutfattade meningar så kan man tro att alla alver har långt blont hår. På lajv kommer av naturliga orsaker alver med olika hårfärger, och även många anser sig fortfarande att alver regelrätt ska ha blont hår.

Hårfärgen i Tolkiens verk har nästan mycket betydande vilken alvätt du tillhör, då vissa hårfärger är mer dominanta i den alvätten än andra. Exempelvis så förekommer det mörkare hårfärg, som svart och grått, oftare hos Noldoralver än hos Sindar som i sin tur får mer brunt, blont och även vissa fall även silvervitt.

Likt som Tolkien låter vi hårfärgen vara en del utav våra karaktärer. Vi begränsar våra roller dock med vilken hårfärg vi har, utan man kan spela en Sindaralv som har svart hår och det kan då förklaras exempelvis genom att den Sindaralven har haft Noldorsläktningar i sin bakgrund, på så sätt kryddar karaktären och får den kännas mer unik.

Skäggväxt
Det är betraktat att alver huvudtaget inte får någon skäggväxt, och på lajv anses det nästan vara tabu att spela alv och ha ens skäggstubb på sitt ansikte. Faktum är att Tolkiens alver kunde få skägg och ett utav de mest kända fallen är Cirdan, skeppsbyggaren. När Frodo och sällskapet träffar honom beskrivs han som "Very tall he was, and his beard was long" (Väldigt hög var han, och hans skägg var långt).

Det som näms i Tolkiens texter eller brev är att skäggväxten kommer dock inte förän runt alvernas tredje "livscirkel", eller livsakt och därför det är ovanligare att se en alv som har skäggväxt. I Mellonath Galadhion är det ovanligt att se alver med skägg, och de som har utvecklat skäggväxt är äldre alver.

Mentala drag

Kärlek till naturen
Standardalver har en sorts enorm passion till naturen som nästan blir till något extremt och kliché. På lajv var det inte ovanligt förr att alver hade som sin största agenda att dräpa eller bestrida de som högg ner träd, trots de själva bar bågar utav trä. Inte heller var det ovanligt att få intriger som hade anknytning med naturen såsom "Naturen är i fara, ni måste rädda dem".

Tolkiens alver har en djupare förståelse och kärlek till naturen än människorna, men till skillnad ifrån standardalver så går det sällan till något extrem beskyddande. Alverna använder naturen som resurs precis som människorna, de tillverkar bågar eller jagar för att få mat eller läder, men samtidigt sköter de om naturen för att se till att de har resurser för framtiden och dess vackra omgivning finns för dem för framtida dagar. Samtidigt vet Tolkiens alver att naturen omkring dem är skapade utav Valar för deras skull, och de vårdar denna gåva med respekt.

Alvernas mentalitet är ett stort ämne, och diskuteras mer i andra artiklar på Mellonath Galadhions hemsida.

Politik
Lajvkonflikter består mycket utav politiska konflikter, och förr eller senare brukar även alverna drabbas utav dem. Generellt beskrivs standardalver som mer ett normadfolk eller att de har de mest politiskt korrekta samhället (ofta en form utav demokrati). Standardalver gestaltas, eller anses att vara, som den mest moraliskt korrekta varelsen (eller använda en ganska lös term, den "godaste" varelsen). Detta innebär på lajv att de blir ofta väldigt tråkiga att spela emot då konflikter sällan uppstår, de vill vara till lags med de flesta och göra det som är "rätt" utan några som helst personliga agendor.

Tolkiens alver är långt ifrån politiskt eller moraliskt korrekta, alla alver lever i någon form utav diktatur (ofta i form utav monarki) och deras personliga agendor gör att de kan gå emot allt som anses vara moraliskt korrekt. Frändedråp bland alver sker vid dispyter (Noldor alver dräper Teleri alver för att få deras båtar), rasism (Som emot dvärgar, människor och andra varelser) och andra situationer som skapar mer konfliktspel emot andra på lajv.

Mer om Mellonath Galadhions politik och tankar kan du läsa på hemsidan.

Övrigt

Vapen
Pilbågen betraktas som alvernas främsta vapen och sedan beväpnar dom sig med långa knivar och svärd. Tolkiens alver är beväpnade med så mycket och så otroligt mer, exempelvis är Sindar alverna kända att deras främsta vapen i strid är yxor som annars betraktas som ett vapen standardiserad för dvärgarna och Vanyar för deras alviska spjut.

Tolkien alver bär de vapen som är praktiskt i situationer och som de själva fattar tycke för. Noldor alver exempelvis är kända för deras smide och har ett enormt kärlek till svärd vid strid. Mellonath Galadhion gör därmed inte heller några begränsningar även om det förekommer mest svärd, sköld och pilbågar. Detta för att man ska kunna skapa unika karaktärer, exempelvis Sindaralven som är känd för sin skicklighet i yxor.

Utrustning och kläder
Många verkar ha en klar bild över hur den alviska utrustningen och kläderna ska se ut. Ett vanligt tema är att de ska på något sätt ha löv på sig eller försöka ha utländsk härkomst på designen för att kännas unikt (såsom ifrån indianer eller indisk design).

På lajv förr i tiden var det dessutom vanligare att alver hade starka anknytningar till den amerikanska indiankulturen. De bar bågar, hade tipis, fjädrar på kläderna och hade indianska smycken och tillbehör såsom drömfångare. Många hämtade inspireration också utav den spirituella kulturen ifrån indianer, där alverna hade olika totems och djurandar inom sig.

Tolkien alver är mycket mer jordnära på många håll, dock med Peter Jackssons filmer så har alvernas utrustning ändrats lite till det mer unika och magiska. De inspireras utav delvis asiatisk kultur blandad med moderna klädidéer och en del naturliga mönster. Vi i Mellonath Galadhion försöker skapa en känsla utav kultur i våra alver och det innebär en sammanfattande arbete med olika riktlinjer, och inte nog med det har Mellonath Galadhion massor utav subkulturer i sin alvkultur. Mer kan läsas på hemsidan.